Jag är en ivrig förespråkare för att man ska testa olika saker minst en gång i livet. Det kan röra sig om allt från att slänga sig ur ett flygplan på 4000 meters höjd till att köra en formel-bil runt en rejsbana till att klättra på en i stort sett helt plan bergvägg. Det är saker jag själv gjort och tyckt mer eller mindre bra om. Sen finns det en del saker jag fortfarande vill göra. Som att skjuta revolver, hoppa bungyjump och springa tjurrusning i Pamplona. Som ni ser är alla dessa aktiviteter som får pulsen att höjas, och adrenalinet att flöda. Det är förmodligen ingen slump. Sällan känner man sig så levande som när man nästan är på väg att dö. Man skulle nog kunna säga att jag är något av en adrenalinknarkare.

I veckan testade jag något för första (och förhoppningsvis) sista gången. Min dotter är nötallergiker och vi var på sjukhuset för att göra en så kallad jordnötsprovokation. Tanken var att vi skulle sitta i ett rum med en öppnad påse jordnötter för att se hur min dotter reagerade på detta. Dessvärre fattades det en läkare på grund av sjukdom, och eftersom ingen annan verkade vara kompetent nog att öppna påsen och hälla ut innehållet i en skål, så ställdes testet in.

Man skulle nog kunna kalla det för ett ”Houston, we have a problem”-ögonblick. Dock var inte besöket helt meningslöst, jag fick nämligen chansen att ge mig själv en adrenalinkick på det underligaste sättet någonsin. Jag visste faktiskt inte att adrenalin används som läkemedel vid svåra allergiska reaktioner, som vid anafylatisk chock men så är det. Då tar man en spruta. Den ser ut som en penna och har en ampull i sig. Man håller den mot benet, trycker på en knapp och PANG så får man en duktig adrenalinkick.

Som förälder till ett allergiskt barn uppmanas man att prova på sig själv för att inte tveka om man skulle bli tvungen att ge sitt barn en injektion. Så det gjorde jag. Efteråt skakade jag som ett asplöv och hjärtat slog minst 200 slag i minuten. Det var faktiskt rätt obehagligt att ge sig själv en adrenalinkick utan en naturligt adrenalinökande aktivitet kopplat till det. Men som sagt, man ska testa allt minst en gång i livet.

Detta får mig osökt att tänka på den där gången jag överdoserade lustgas under min exfrus förlossning. Jag hade tillgång till obegränsat med lustgas och jag tvekade inte. Med detta i minnet så vet jag faktiskt inte om det var en så bra idé att beväpna mig med två adrenalinsprutor utan vuxen övervakning? Jag är ju trots allt en adrenalinmissbrukare.